Idag träffade jag en trevlig dam på affären.
En helt okänd människa som började prata med mig vid mjölkdisken. Först om mjölkpaketen, om vilken sort som var billigast, Milko eller ...
Och sen flöt det bara på..
Vi stod säkert en halvtimme och pratade om ditt och datt..
Hon var i femtioårsåldern och findlandssvenska, och hade en vuxen son som var sjukgymnast.. (Vilket passade alldeles utmärkt eftersom hon arbetat och fått problem med ryggen.)
Och hon var gift med mannen som strosade iväg själv mellan hyllraderna till slut :)
Tänk hur undeligt det kan vara ibland...
Vissa människor klickar man med. Så är det bara.
Och jag tror att dom är det meningen att man ska stöta på.
Jag vet ju inte vem hon är, men ser jag henne fler gånger ska jag fråga vad hon heter och ta mer kontakt.
Det har jag bestämt mig för
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar